Derieva föddes och växte upp i Odessa. 1960 flyttade hon tillsammans
med sina föräldrar till Tselinograd (idag Astana), och fem år senare till 
Karaganda i Kazakstan. 1969 avslutade hon en musikalisk utbildning och
undervisade i piano i fjorton år. Hon publicerade flera diktsamlingar som
censurerades i hemlandet, och först 1989 tilläts hon bli medlem i 
Sovjetunionens författarförbund.

På inrådan av kollegan, Nobelpristagaren Joseph Brodsky - som en gång
bevingat karaktäriserade Derievas diktning med orden: "Den verkliga 
upphovsmannarätten tillhör [här] själva poesin, själva friheten"- lämnade
hon Sovjetunionen 1990.

I början av 1991 valde Derieva tillsammans med make och son att emigrera
till Israel. Hon bodde bland annat i östra Jerusalem, Betlehem och Beit 
Safafa. På grund av att hon 1989 konverterat till katolicismen medgavs 
hon inte israeliskt medborgarskap. 1996 avslogs Derievas och hennes 
familjs medborgarskapsansökan officiellt av Israels Högsta domstol. 
Efter detta bodde och arbetade hon i egenskap av "poet in residence" 
på Tantur Ecumenical Institute i Jerusalem.

Sommaren 1999 bjöds Derieva in av svenska biskopar att delta vid en 
internationell konferens i Linköping, varpå hon utvisades av de israeliska
myndigheterna utan rätt att återvända.

Sedan hon fått svenskt medborgarskap och blivit medlem i Sveriges 
Författarförbund, deltog Derieva i en rad litteraturfestivaler såväl 
i Sverige som runtom i världen.

Mellan 1999 och 2001 bodde hon tillsammans med sin make på 
Sigtunastiftelsen i Sigtuna stad, därefter var hon fram till sin bortgång 
bosatt och verksam i Märsta.

Regina Derieva begravdes 23 december 2013 på Norra 
begravningsplatsen (Katolska kyrkogården) i Stockholm.

Derieva har publicerat ett tjugotal verk, främst diktsamlingar men även 
prosa, essäer och översättningar. Poesin har förutom i bokform 
publicerats i ett stort antal tidskrifter, i bland annat Ryssland, USA 
och Sverige.

Hennes verk har översatts till en rad språk, däribland svenska, engelska, 
franska, italienska, arabiska och kinesiska. Hon har själv till ryska 
översatt samtida poesi från bland annat USA, Australien, Storbritannien, 
Polen och Sverige. För sina introduktioner och översättningar av den 
amerikanske poeten Thomas Merton erhöll hon 2003 Shannon Fellowship
of the International Thomas Merton Society.

För sin litterära gärning och "för hängivet arbete inom kyrkan i Sverige"
tilldelades hon 16 februari 2009 Stockholms katolska stifts medalj 
Ora et Labora.

Derievas poesi blev alltmer uppmärksammad, särskilt i den engelsk-
språkiga världen, under 2000-talet, då en rad översättningar publicerades.

I ett minnesord i Sydsvenskan skrev Håkan Sandell: "Det har varit en 
tyvärr välbevarad hemlighet att en av Rysslands mest aktade poeter 
länge befunnit sig i Sverige. [...] För att riktigt uppfatta bredden i 
hennes poesi får man nog [-] bäst gå till de många engelska och 
amerikanska urvalsvolymerna. Hennes poesi är välförankrad i den 
kristna tron och den ryska ortodoxin, men hon var även en klassiskt 
skolad poet, i ständigt samtal med de romerska elegiska-satiriska 
poeterna och med den hellenska filosofin."

Flera framstående poeter, bland dem Les Murray, Joseph Brodsky och 
Tomas Venclova har uttryckt sin beundran för hennes diktning.

Större delen av Regina Derievas efterlämnade papper, däribland en 
majoritet av manuskripten, förvaras på Stanfords universitet. Mindre 
samlingar finns även på Beinecke Rare Book & Manuscript Library 
(Yaleuniversitetet), Sigtunastiftelsen samt Sigtuna museum.